Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Svedala kommun
Törringe kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Törringe kyrka
Kyrkan är ursprungligen byggd på 1100-talet, men vapenhuset på södra sidan är liksom det trappstensgavlade tornet från 1400-talet. Då slogs också valv i kyrkan. Sedan dess har inga större till eller ombyggnader skett, endast renoveringar.
Förutom att man 1735 placerades ett solur, utfört i kalksten, på vapenhusets södra fasad. Och att man 1873 bland annat tog upp ingången i väster.
År 2002 fick Svenska Naturvårdsföreningen tillstånd att montera tornugglehoekar i kyrkans torn.
Förhoppningen var att tornuggla skulle häcka här, eftersom arten var nära utrotning. Men även kattuggla och tornfalk är välkommen att häcka i tornet.
I samband med yttre renovering på 1980-talet återfann man ålderdomliga ristningar på korets nordöstra hörnkedja. Avgjutningar av dessa finns uppsatta i vapenhuset
Från början av 1400-talet är också kyrkans triumfkrucifix, gjort av en skånsk bildsnidare som var verksam på Söderslätt och som går under namnet Törringemästaren. Denna förvaras nu på Lunds Historiska museum.
I Törringe kyrka finns en altaruppsats som är från mitten av 1700-talet, skapat av Johan Ullberg, tidigare gästgivaren i Hurva ett par mil nordöst om Lund. Han var en mycket duktig träsnidare som dekorerat många kyrkor i Skåne. Han var dock tvungen att fly fältet och i stället slå sig ner i Finja nära Hässleholm.
Anledning sägs vara just det faktum att han höll på med träsniderier, och eftersom han inte var utbildad för detta uppskattades inte hans yrkesval av det strikta skråväsendet. I Finja var man inte lika nogräknad, och där kom han att verka i trettio år. Eftervärlden har fällt hårda omdömen om Ullbergs arbeten. Bland annat sa kyrkohistoriken Carl Georg Brunius på 1800-talet: ”Ett eländigt mackverk”, och man förfasade sig då över hans fantasilöst upprepade teman.
Sant är att Johan Ullberg höll fast vid det storslagna och pompöst väldiga under hela sin verksamhetstid. Men det var ju precis det som hans beställare ville ha, och i dag kan vi bättre förstå Ullbergs stora framgång som träsnidare.
Till skillnad från de flesta av sina kollegor levde han gott på sin konst, och var ganska förmögen när han gick ur tiden 1778 i en ålder av 70 år.
I altaruppsatsens mittparti finns en målning utförd 1873 av Nils Bergengren med motivet Kristus på korset.
På uppsatsens understycke finns en förgylld text som berättar att altaruppsatsen tillkom på kyrkans egen bekostnad då ryttmästare Otto Thott var patronus och magister Petrus Wåhlin var kyrkoherde.
Altaruppsatsen har senare blivit ändrad. Bland annat togs de skulpterade sidostyckena bort 1873 och den har också målats om.
Kyrkoherde Petrus Wåhlin finns för övrigt avbildad på en tavla i koret. På motsatta sida finns ett porträtt av han son Christian Wåhlin, som gav ut antologier och predikosamlingar, och översatte världs och religionshistorier. Vidare utarbetade han läroböcker för barn, samt en ”lärobok för allmogen” innehållande allehanda praktiska tips för lanthushållet.
I den medeltida altarskiva av kalksten finns en relikgömma.
I triumfbågen tog man på 1940-talet fram kalkmålningarna från 1400-talet och som tillskrivs Everlövsgruppen, bland annat visande Sankt Lars och en biskop.
Andra fragmentariska kalkmålningar togs också fram 1966 men överkalkades därefter.
Dopfunten i korets norra del är från 1942. Då tillkom också bänkinredningen som är ritad av arkitekt Simon Janfelt.
Predikstolen i ek är från 1585.
Kyrksilvret kom till kyrkan på 1700-talet med en kyrkoherde som flydde från det då Svenska Estland, och som tog med sig silvret så att inte ryssarna skulle få tag på det.
Kyrkans orgel som är nyligen renoverad, är en av de 143 orglar som tillverkades av Salomon Molander i Göteborg på 1800-talet. Fasaden ritades av Fritz Eckert som var arkitekt vid Överintendentsämbetet.
Törringe kyrka är en populär förrättningskyrka för både dop och bröllop.
Förutom att man 1735 placerades ett solur, utfört i kalksten, på vapenhusets södra fasad. Och att man 1873 bland annat tog upp ingången i väster.
År 2002 fick Svenska Naturvårdsföreningen tillstånd att montera tornugglehoekar i kyrkans torn.
Förhoppningen var att tornuggla skulle häcka här, eftersom arten var nära utrotning. Men även kattuggla och tornfalk är välkommen att häcka i tornet.
I samband med yttre renovering på 1980-talet återfann man ålderdomliga ristningar på korets nordöstra hörnkedja. Avgjutningar av dessa finns uppsatta i vapenhuset
Från början av 1400-talet är också kyrkans triumfkrucifix, gjort av en skånsk bildsnidare som var verksam på Söderslätt och som går under namnet Törringemästaren. Denna förvaras nu på Lunds Historiska museum.
I Törringe kyrka finns en altaruppsats som är från mitten av 1700-talet, skapat av Johan Ullberg, tidigare gästgivaren i Hurva ett par mil nordöst om Lund. Han var en mycket duktig träsnidare som dekorerat många kyrkor i Skåne. Han var dock tvungen att fly fältet och i stället slå sig ner i Finja nära Hässleholm.
Anledning sägs vara just det faktum att han höll på med träsniderier, och eftersom han inte var utbildad för detta uppskattades inte hans yrkesval av det strikta skråväsendet. I Finja var man inte lika nogräknad, och där kom han att verka i trettio år. Eftervärlden har fällt hårda omdömen om Ullbergs arbeten. Bland annat sa kyrkohistoriken Carl Georg Brunius på 1800-talet: ”Ett eländigt mackverk”, och man förfasade sig då över hans fantasilöst upprepade teman.
Sant är att Johan Ullberg höll fast vid det storslagna och pompöst väldiga under hela sin verksamhetstid. Men det var ju precis det som hans beställare ville ha, och i dag kan vi bättre förstå Ullbergs stora framgång som träsnidare.
Till skillnad från de flesta av sina kollegor levde han gott på sin konst, och var ganska förmögen när han gick ur tiden 1778 i en ålder av 70 år.
I altaruppsatsens mittparti finns en målning utförd 1873 av Nils Bergengren med motivet Kristus på korset.
På uppsatsens understycke finns en förgylld text som berättar att altaruppsatsen tillkom på kyrkans egen bekostnad då ryttmästare Otto Thott var patronus och magister Petrus Wåhlin var kyrkoherde.
Altaruppsatsen har senare blivit ändrad. Bland annat togs de skulpterade sidostyckena bort 1873 och den har också målats om.
Kyrkoherde Petrus Wåhlin finns för övrigt avbildad på en tavla i koret. På motsatta sida finns ett porträtt av han son Christian Wåhlin, som gav ut antologier och predikosamlingar, och översatte världs och religionshistorier. Vidare utarbetade han läroböcker för barn, samt en ”lärobok för allmogen” innehållande allehanda praktiska tips för lanthushållet.
I den medeltida altarskiva av kalksten finns en relikgömma.
I triumfbågen tog man på 1940-talet fram kalkmålningarna från 1400-talet och som tillskrivs Everlövsgruppen, bland annat visande Sankt Lars och en biskop.
Andra fragmentariska kalkmålningar togs också fram 1966 men överkalkades därefter.
Dopfunten i korets norra del är från 1942. Då tillkom också bänkinredningen som är ritad av arkitekt Simon Janfelt.
Predikstolen i ek är från 1585.
Kyrksilvret kom till kyrkan på 1700-talet med en kyrkoherde som flydde från det då Svenska Estland, och som tog med sig silvret så att inte ryssarna skulle få tag på det.
Kyrkans orgel som är nyligen renoverad, är en av de 143 orglar som tillverkades av Salomon Molander i Göteborg på 1800-talet. Fasaden ritades av Fritz Eckert som var arkitekt vid Överintendentsämbetet.
Törringe kyrka är en populär förrättningskyrka för både dop och bröllop.
