kyrkor i Lunds stift
guider producerade av Kyrkoguiden

lista / karta Helsingborgs kommun

kyrkor
Lunds stift
lista

Kropps kyrka

Kropps kyrka uppfördes troligen under första halvan av 1100-talet. På en av kvaderstenarna i nordvästskånsk sandsten som användes vid byggandet av kyrkan finns ett hugget stenhuggarmärke.

Ungefär hälften av den romanska sydportalen, som var männens ingång är bevarad medan hela nordportalen, alltså kvinnornas ingång är intakt. Ett vapenhus uppfördes vid sydportalen under andra halvan av 1400-talet, och ett trapphus tillkom vid tornets norra sida, samtidigt som sengotiska kryssvalv slogs över kyrkans långhus, kor, tornets bottenvåning och vapenhus. Tornet har troligen uppförts mot slutet av 1100-talet eller under 1200-talets första hälft.

I början på 1700-talet byggdes den norra korsarmen och vid mitten av 1800-talet uppfördes korsarmen i söder samtidigt som en sakristia tillkom. Inför detta bygge revs vapenhuset och sydportalen murades igen samtidigt som man lät ta upp en västportal. De medeltida valven revs 1865 och ersattes av ett tredelat trätak.

Efter att kyrkan drabbades av en svår eldsvåda 1931, återuppbyggdes den året efter. Vid återuppbyggnaden påträffades rester av ett äldre golv bestående av grönglaserade golvtegelplattor som troligen kan dateras till 1300-talets andra hälft eller 1400-talets första hälft. I samband med kyrkans restaurering tillkom en ny altartavla av konstnären Per Siegård.

Läktarpredikstolen med baldakin i senrenässans från 1616 av Statius Otto är en av få i Sverige som är placerad på sin ursprungliga plats framför triumfbågen.

I kyrkan förvaras även två medeltida i dag mycket sällsynta fönsterkarmar av ek, som synbarligen suttit i nu försvunna romanska fönster i kyrkan, och kan sannolikt dateras till 1200- eller 1300-talet.

Norra delen av koret har även fragmentariska kalkmålningar av senromansk typ, troligen tillkomna under 1200-talet. Förmodligen rör det sig om ett Majestas Domini-motiv. Det som ännu syns är en rad av apostlar mot en gul bakgrund.

I mitten av 1600-talet var Rasmus Hoffgaard kyrkoherde i Kropp & Mörarp. Han var gift med Dorothea Munthe som kom från en ätt med präster. Ätten Munthes vapen finns på ett epitafium, alltså begravningsvapen, som hänger här i Kropps kyrka. Och exakt samma vapensköld finns på en gravplåt i en kyrka i Bergen, Norge, där biskop Ludvig Munthe ligger begravd.

I kyrkan fanns tidigare en romansk dopfunt av Höörsandsten, som numera förvaras på Lunds Universitets historiska museum. Dopfunten som tillhör den så kallade Mörarpsgruppen räknas som en av de äldsta i landskapet, och kan troligen dateras till tiden omkring mitten av 1100-taletnågot tidigare. I bottnen har ett uttömningshål börjat huggas, men detta arbete har avbrutits varefter det återupptagits alldeles intill. Även detta arbete har dock avbrutits, även om borrningen här kommit djupare än i det första hålet. Även underifrån har borrningen påbörjats, och här har det oavslutade borrhålet fyllts med bly. I varje hörn av funten finns fyra grovt huggna gestalter. En av dessa avbildar Petrus med nyckel och bok, en annan Paulus med långt skägg och svärd, Figurerna i de övriga hörnen är okända.

I kyrkan finns även ett krucifix från andra hälften av 1400-talet, där Kristi huvud är vridet åt höger och lutat framåt. I kyrkan fanns tidigare även en medeltida gravhäll, men denna förstördes vid branden 1931.