kyrkor i Lunds stift
guider producerade av Kyrkoguiden

lista / karta Helsingborgs kommun

kyrkor
Lunds stift
lista

Kattarps kyrka

Kyrkan i Kattarp är i grunden byggd under tidig medeltid, men dock ombyggd på både 1700 och 1800-talet. Ett par små högt sittande fönsternischer av rödbrun sandsten i det gamla långhusets södra och norra murar är rester från kyrkans första tid. 1400-talstornet byggdes delvis om under andra halvan av 1700-talet. Det höjdes då och fick nya trappgavlar, men fram till 1824 fanns det ingen ingång via tornrummet i bottenvåningen. Det var istället en del av kyrkorummet. Menighetens ingång var genom ett vapenhus som fanns på kyrkans sydsida.

Eftersom kyrkan blivit för trång i och med att församlingen växte önskade man i mitten av 1800-talet bygga om kyrkan helt och hållet, men medeltidsexperten Carl Georg Brunius, som egentligen var professor i grekiska i Lund lyckades förhindra en allt för genomgripande förändring. Han lät istället upprätta en ritning där man behöll det mesta av kyrkans karaktär, men tillfogade korsarmar och nytt kor.

Kattarps kyrka fick i början av 1600-talet altare och predikstol i rik renässans-stil, men redan 1750 ersattes de med enklare ting, utförda av "provincialbildhuggaren" Johan Ullberg. Dock finns ett par stolpar från den danska tiden kvar i sakristian.

Kyrkan har genomgått förändringar även på 1900-talet. Vid en invändig renovering 1915 lät dock Domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin kyrkan behålla mycket av Brunius-tidens lite kärva färgskala. Men 1951 gjorde arkitekten Gustav Willhelmsson Widmark interiören mera "blommande", med starka inslag av blått och rött.

Predikstolen fick då sin nuvarande dekor i guld med representanter för både det Gamla och det Nya Testamentets. Här ser vi Moses och fyra profeter Amos, Elia, Jesaja och Jeremia, liksom Kristus med de fyra evangelisterna. Dekoren utfördes av konstnären Ralph Bergholtz i Jonstorp. Stommen till predikstolen är byggd i mitten av 1800-talet i massiv mahogny av snickare A. Ekelund i kyrkbyn.

På 1890-talet byggde man en färgrik nisch på altaret för Thorvaldsens Kristus-bild. Denna bild i gips står nu vid dopfunten.

Den stora altartavlan med ett motiv hämtat från koret i Sankta Maria kyrka i Helsingborg vid en ungdomens första nattvardsgång, kom på plats vid renoveringen 1915. Det är vad man vet den enda altartavla som konstnären Nils Forsberg skapade.
På altaret hittar vi två tunga malmstakar från 1610 som är kyrkans äldsta bevarade inventarier. Enligt dansk tradition skulle de två altarljusen symbolisera Lag och Evangelium.

På väggen i vapenhuset hänger en karolinervärja.

I tornet hänger två klockor. Storklockan göts 1791 hos "Maria Wetterholtz Styck- och Klockgjutare Enka" i Malmö. Lillklockans ålder vet man inte, men 1851 sprack den vid en kvällsringning och måste gjutas om.

Kyrkans främsta klenod förvaras dock på annan plats. Det är en nattvardskalk av förgyllt silver, utförd av Borchart Rollufsen som var en framstående guldsmed i Köpenhamn under Christian IV:s tid. Kalken skänktes till "Kattrops Kircke" år 1648 av Jakob Grubbe till Rögle som var kyrkans patronus, och Christopher Ulfeldt som var kungens Lehnsmand på Helsingborgs slott. Respektive maka räknas också upp som givare av gåvan.