Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Landskrona kommun
Annelöv kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Annelöv kyrka
Annelöv kyrka byggdes förmodligen under sent 1100-tal, och fynd man hittat vid utgrävningar talar för att det innan dess funnits en träkyrka på platsen. Tornet i väster byggdes till på 1300 eller 1400-talet. Och utseendet på dagens kyrka är resultatet av diverse till och ombyggnader genom seklernas lopp. Bland annat byggde man på 1800-talet en mycket stor korsarm på den norra sidan, och flyttade då altaret till den södra väggen. Då införskaffade man från en annan kyrka altartavlan med motivet ”Nattvarden”.
När man i mitten av 1960-talet renoverades kyrkan flyttades altaret och hänger nu i den så kallade lillkyrkan.
Vid samma tid murade man nya korsvalv i både långhus och kor. Under renoveringen upptäcktes i södra långhusväggen en medeltida runsten. Den så kallade Annelövsstenen. Den har en kort text, ett namn som översatt till nutidssvenska lyder Marinus. Stenen ligger dold under en lucka.
Samtidigt med renoveringen undersökte landsantikvarien ett gravvalv och fann där nio välbevarade kistor från 1600 och 1700-talet. Fem av dem för vuxna och fyra för barn. Man har också påträffat gravar från tiden före stenkyrkan och mynt från danske konungen Erik Lams tid 1137 till 46.
Genom restaureringen återfick kyrkan sin ursprungliga öst-västliga karaktär. Vid restaureringen tillkom också bland annat ett rymligt nytt vapenhus i sidoskeppet åt norr. På sidoskeppets vägg till vapenhuset placerades det äldre altarbordet liksom kyrkans gamla altaruppsats.
Restaureringen genomfördes nästa helt i egen regi med kyrkvärden Sigurd Persson som byggmästare och arbetsförman. Han utförde även samtliga murarbeten och slog de tre korsvalven för hand.
Kyrkan återinvigdes Annandag Pingst den 3 juni 1968 av biskop Martin Lindström
Kyrkans dopfunt i trä var troligen en provisorium när den tillkom på 1500-talet, men dopfunten används ännu i dag. Dopfunten liksom locket har sina ursprungliga färger i rött, blått och grönt. Ovanför dopaltaret finns ett kors i sten och silver, och kom på plats 1968.
Även predikstolen kom på plats efter reformationen på 1500-talet.
Absiden försågs 1970 med en vacker glasmålning gjord av Östgötakonstnären Bertil Sandegård.
Kyrkans orgeln förändrades på 1980-talet då den byggdes om från pneumatisk till mekanisk drift, men är idag obrukbar. Ett piano och en liten kororgel i långhuset används istället.
På långhusväggens norra sida finns flera tavlor med begravningskransar med lagerblad och eklöv av silver. En av dessa är över Karl Kullberg som var född i Rönneberga och arbetade som ingenjör i Moskva, där han dog 1908 endast 35 år gammal.
Hans gravvård finns kyrkogården och utmärker sig med en drakslinga i fornnordisk stil på en bautasten.
En annan grav som utmärker sig är efter lantbrukare och kyrkvärd Jöns Olsson, död 1870. Graven är i en naturromantisk stil som var populär mellan 1870 och 1910. Stenen har motiv från naturen med trästockar, lagerkrans och eklöv.
Annelövs kyrka är åter föremål för en omfattande renovering då bland annat kyrktornet kommer att åtgärdas. Kyrkan fick fem miljoner kronor av statliga medel för att genomföra renoveringen.
När man i mitten av 1960-talet renoverades kyrkan flyttades altaret och hänger nu i den så kallade lillkyrkan.
Vid samma tid murade man nya korsvalv i både långhus och kor. Under renoveringen upptäcktes i södra långhusväggen en medeltida runsten. Den så kallade Annelövsstenen. Den har en kort text, ett namn som översatt till nutidssvenska lyder Marinus. Stenen ligger dold under en lucka.
Samtidigt med renoveringen undersökte landsantikvarien ett gravvalv och fann där nio välbevarade kistor från 1600 och 1700-talet. Fem av dem för vuxna och fyra för barn. Man har också påträffat gravar från tiden före stenkyrkan och mynt från danske konungen Erik Lams tid 1137 till 46.
Genom restaureringen återfick kyrkan sin ursprungliga öst-västliga karaktär. Vid restaureringen tillkom också bland annat ett rymligt nytt vapenhus i sidoskeppet åt norr. På sidoskeppets vägg till vapenhuset placerades det äldre altarbordet liksom kyrkans gamla altaruppsats.
Restaureringen genomfördes nästa helt i egen regi med kyrkvärden Sigurd Persson som byggmästare och arbetsförman. Han utförde även samtliga murarbeten och slog de tre korsvalven för hand.
Kyrkan återinvigdes Annandag Pingst den 3 juni 1968 av biskop Martin Lindström
Kyrkans dopfunt i trä var troligen en provisorium när den tillkom på 1500-talet, men dopfunten används ännu i dag. Dopfunten liksom locket har sina ursprungliga färger i rött, blått och grönt. Ovanför dopaltaret finns ett kors i sten och silver, och kom på plats 1968.
Även predikstolen kom på plats efter reformationen på 1500-talet.
Absiden försågs 1970 med en vacker glasmålning gjord av Östgötakonstnären Bertil Sandegård.
Kyrkans orgeln förändrades på 1980-talet då den byggdes om från pneumatisk till mekanisk drift, men är idag obrukbar. Ett piano och en liten kororgel i långhuset används istället.
På långhusväggens norra sida finns flera tavlor med begravningskransar med lagerblad och eklöv av silver. En av dessa är över Karl Kullberg som var född i Rönneberga och arbetade som ingenjör i Moskva, där han dog 1908 endast 35 år gammal.
Hans gravvård finns kyrkogården och utmärker sig med en drakslinga i fornnordisk stil på en bautasten.
En annan grav som utmärker sig är efter lantbrukare och kyrkvärd Jöns Olsson, död 1870. Graven är i en naturromantisk stil som var populär mellan 1870 och 1910. Stenen har motiv från naturen med trästockar, lagerkrans och eklöv.
Annelövs kyrka är åter föremål för en omfattande renovering då bland annat kyrktornet kommer att åtgärdas. Kyrkan fick fem miljoner kronor av statliga medel för att genomföra renoveringen.
