kyrkor i Lunds stift
guider producerade av Kyrkoguiden

lista / karta Lunds kommun

kyrkor
Lunds stift
lista

Stora Råby kyrka

Stora Råby kyrka byggdes i tegel på 1200-talet, men hade förmodligen en föregångare i form av en stavkyrka på samma plats.
Tegelkyrkan var ursprungligen betydligt mindre och hade teglet fullt synligt, och med innertaket brädfodrat. Kyrkan har genomgått många förändringar sedan dess. Valven slogs först i slutet av medeltiden, men redan under 1400-talet byggdes ett vapenhus av tegel vid kyrkans söderportal.

Tornet, som byggts under medeltiden, byggdes om år 1770. samtidigt som fönstren vidgades, och 1817 sattes ett solur av skiffer upp ovanför portalen till vapenhuset.

1843 lät Carl Georg Brunius bygga två kraftiga strävpelare mot västfasaden för att stabilisera tornet. Det stod att tornet hade "en ganska betänklig öfverlutning åt väster".

I början av 1900-talet lät arkitekt Theodor Wåhlin genomföra en genomgripande restaurering av kyrkan. Mellan Brunius strävpelare byggdes ett nytt vapenhus och en ny västportal togs upp. I stället blev det gamla vapenhuset sakristia.
I östra kormuren tog Wåhlin upp en gammal fönsteröppning som länge varit igenmurad, och det är det enda ursprungliga fönstret som finns kvar i kyrkan. Vid restaureringen hittade man fragment av medeltida kalkmålningar på kyrkans norra väggar och vid triumfbågens norra del. Kalkmålningarna föreställde människans levnadshjul med de olika levnadsstadierna: födelse, ungdom, vuxen, ålderdom och död. Dessa ansågs dock som alltför skadade och kalkades över. De finns delvis bevarade tack vare Wåhlins fotografier under restaureringen. En målning som dock bevarades föreställer den så kallade nådastolen, en bild där Gud håller den döende Jesus i sina armar. Duvan, som symboliserar Den Helige Ande, syns dock inte. Målningen skyms delvis av ett valv.
Vid predikstolen finns ett så kallat konsekrationskors från kyrkans invigning. Och triumfbågen har en rödvit bård som tros stamma från invigningen av långhuset. Både predikstol och altaruppsats flyttades i början av 1900-talet till Historiska museet i Lund, och kyrkan fick i stället en ny predikstol och bänkinredning.

I mitten av 1930-talet leddes en restaurering av Eiler Graebe. Då fick kyrkokistan sin nuvarande placering vid predikstolen, och en kalvariegrupp hängde upp ovanför ingången till tornrummet i långhuset. Samtidigt sattes en glasmålning, utförd av Hugo Gehlin in i korfönstret.

Dopfunten av sandsten är från 1200-talet. Dopfatet skänktes till kyrkan den 10 augusti 1690, på Sankt Laurentius dag, av dåvarande kyrkoherden Severin Torslow. På dopfatet finns första satsen i vers 16, kapitel 16 i Markusevangeliet ingraverad på latin. I modern översättning betyder texten ”Den som tror och blir döpt skall räddas”. Den dopskål som numera används skänktes till kyrkan 1945.

Vid dopfunten står en madonnastaty som är tillverkad i Sydtyskland. Det är utifrån denna som man har färgsatt kyrkans interiör. Predikstolen, bänkinredningen med mera bär färger av denna staty.

På en vägg i bakre delen av kyrkorummet hänger en trärelief från 1930-talet snidad av Henning Åkerman, föreställande Henric Schartau som var kyrkoherde i Bjällerups och Stora Råby församlingar mellan åren 1793 och 1825. Schartau uppmärksammades för sina själavårdande predikningar, och hans lära spreds framför allt i Skåne och på Västkusten, den Schartauanska väckelsen.