Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Karlskrona kommun
Augerums kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Augerums kyrka
Här på platsen låg tidigare en medeltida kyrka, men eftersom den förföll lät församlingen i början av 1800-talet riva kyrkan och bygga en ny.
Det finns flera sägner om kyrkan. En av dessa berättar att om tre systrar gifter sig samtidigt i en fullsatt kyrka, kommer kyrkan att rasa ner i Lyckebyån. Med denna och liknande skrönor skrämdes barn under många år. Barnen från till exempel Kättilsmåla, som kom och hade skolavslutning i Augerums kyrka, blev tillsagda av sina föräldrar att sätta sig långt bak nära kyrkporten för att hinna ut om kyrkan skulle rasa ner i ån.
Ytterligare en sköna berättar att den gamla kyrkans klockor ligger nere på botten av ån, och om man lyssnar noga ska man ännu kunna höra dem ringa. Den lilla dammen i ån nedanför kyrkan invid kvarnen och bron, kallas också mycket riktigt för Klockegölen.
Den nuvarande kyrkan som uppfördes under åren 1819 till 22 ritades av Jacob Wilhelm Gerss som var arkitekt vid Överintendentsämbetet. Man behöll dock den gamla grunden samt delar av den gamla södra väggen som fick utgöra korgavel då den nya kyrkan byggdes norrut.
Kyrkan är därför inte som brukligt orienterad med koret mot öst, och ingången i väst, utan är placerad i nord/sydlig riktning, med koret i söder.
Som byggledare anlitades Nils Fredrik Wahlqvist, murmästare i Karlskrona, som senare även kom att ansvara för uppförandet av Jämjö kyrka. En kyrkan som också ritades av Jacob Wilhelm Gerss.
Tornet, som ritades av arkitekt Albert Törnkvist, som då var vice professor vid Konstakademin i Stockholm, tillkom först i början av 1860-talet. I tornet hänger två klockor som båda blev omgjutna 1896. Den större klockan har tillhört Trefaldighetskyrkan i Karlskrona men skadades svårt i stadsbranden 1790, och blev därefter omgjuten.
Vi ser oss omkring inne i kyrkan - som är mycket sparsamt dekorerad.
På kyrkan långväggar fanns bland annat tidigare ett flertal begravningsplåtar, som var fästa på kistan inför begravningen.
Men altarpredikstolen som numera sällan eller aldrig används är samtida med kyrkans byggnadstid, liksom den slutna bänkinredningen.
Över mittgången i kyrkan hänger flera ljuskronor. Den längst bak, närmast orgelläktaren, med plats för sex ljus har en inskrift som berättar att den är en gåva från Magnus Båth den 14 juli 1746.
De två andra är från första hälften av 1800-talet.
Orgelfasaden är från kyrkans första orgel byggd 1860 av Andreas Åbergh i Hjortsberga socken. 1925 fick kyrkan en ny orgel byggd av Olof Hammarberg i Göteborg. Den nuvarande orgeln är byggd 1973 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund och har 28 stämmor.
Dopfunten är från 1684, och fanns alltså tidigare i den gamla kyrkan.
Därifrån kommer också kistan som står i vapenhuset. Vid tillverkningen på 1690-talet kläddes den med plåt och försågs med från Stockholm införskaffade ”faste låås” för att försvåra för tjuvar.
Här på kyrkogården ligger skeppsbyggaren Adolf Fredrik af Chapman begravd. Han var född på Nya Varvet i Göteborg av Engelska föräldrar, och gjorde med tiden skeppsbyggnadskonsten till en vetenskap. Från att man tidigare hade tillverkat fartyg på känn började man under hans ledning som chef för varvet i Karlskrona tillverka fartyg närmast efter löpande band-principen.
I en liknande grav till höger vilar riksdagsmannen och landshövdingen i Blekinge Anders af Håkansson, som var kung Gustav III´s nära förtrogne, och som av denne adlades och upphöjdes till friherre.
Det finns flera sägner om kyrkan. En av dessa berättar att om tre systrar gifter sig samtidigt i en fullsatt kyrka, kommer kyrkan att rasa ner i Lyckebyån. Med denna och liknande skrönor skrämdes barn under många år. Barnen från till exempel Kättilsmåla, som kom och hade skolavslutning i Augerums kyrka, blev tillsagda av sina föräldrar att sätta sig långt bak nära kyrkporten för att hinna ut om kyrkan skulle rasa ner i ån.
Ytterligare en sköna berättar att den gamla kyrkans klockor ligger nere på botten av ån, och om man lyssnar noga ska man ännu kunna höra dem ringa. Den lilla dammen i ån nedanför kyrkan invid kvarnen och bron, kallas också mycket riktigt för Klockegölen.
Den nuvarande kyrkan som uppfördes under åren 1819 till 22 ritades av Jacob Wilhelm Gerss som var arkitekt vid Överintendentsämbetet. Man behöll dock den gamla grunden samt delar av den gamla södra väggen som fick utgöra korgavel då den nya kyrkan byggdes norrut.
Kyrkan är därför inte som brukligt orienterad med koret mot öst, och ingången i väst, utan är placerad i nord/sydlig riktning, med koret i söder.
Som byggledare anlitades Nils Fredrik Wahlqvist, murmästare i Karlskrona, som senare även kom att ansvara för uppförandet av Jämjö kyrka. En kyrkan som också ritades av Jacob Wilhelm Gerss.
Tornet, som ritades av arkitekt Albert Törnkvist, som då var vice professor vid Konstakademin i Stockholm, tillkom först i början av 1860-talet. I tornet hänger två klockor som båda blev omgjutna 1896. Den större klockan har tillhört Trefaldighetskyrkan i Karlskrona men skadades svårt i stadsbranden 1790, och blev därefter omgjuten.
Vi ser oss omkring inne i kyrkan - som är mycket sparsamt dekorerad.
På kyrkan långväggar fanns bland annat tidigare ett flertal begravningsplåtar, som var fästa på kistan inför begravningen.
Men altarpredikstolen som numera sällan eller aldrig används är samtida med kyrkans byggnadstid, liksom den slutna bänkinredningen.
Över mittgången i kyrkan hänger flera ljuskronor. Den längst bak, närmast orgelläktaren, med plats för sex ljus har en inskrift som berättar att den är en gåva från Magnus Båth den 14 juli 1746.
De två andra är från första hälften av 1800-talet.
Orgelfasaden är från kyrkans första orgel byggd 1860 av Andreas Åbergh i Hjortsberga socken. 1925 fick kyrkan en ny orgel byggd av Olof Hammarberg i Göteborg. Den nuvarande orgeln är byggd 1973 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund och har 28 stämmor.
Dopfunten är från 1684, och fanns alltså tidigare i den gamla kyrkan.
Därifrån kommer också kistan som står i vapenhuset. Vid tillverkningen på 1690-talet kläddes den med plåt och försågs med från Stockholm införskaffade ”faste låås” för att försvåra för tjuvar.
Här på kyrkogården ligger skeppsbyggaren Adolf Fredrik af Chapman begravd. Han var född på Nya Varvet i Göteborg av Engelska föräldrar, och gjorde med tiden skeppsbyggnadskonsten till en vetenskap. Från att man tidigare hade tillverkat fartyg på känn började man under hans ledning som chef för varvet i Karlskrona tillverka fartyg närmast efter löpande band-principen.
I en liknande grav till höger vilar riksdagsmannen och landshövdingen i Blekinge Anders af Håkansson, som var kung Gustav III´s nära förtrogne, och som av denne adlades och upphöjdes till friherre.
