Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Tomelilla kommun
Andrarums kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Andrarums kyrka
När kyrkan byggdes på 1100-talet såg den annorlunda ut jämfört med i dag. Bland annat låg vapenhuset ända fram till sista delen av 1700-talet där sakristian finns idag. Och den dåvarande sakristian låg i öster där dopfunten finns idag.
På 1100-talet hade kyrkan inget torn utan klockan var upphängd i en fristående klockstapel.
Det nuvarande tornet är byggt 1830, och ersatte ett tidigare torn som aldrig kom till användning, eftersom detta första torn rasade när man skulle hänga upp den stora kyrkklockan.
Det nuvarande tornet har dock ändrat utformning, Hur det såg ut i mitten av 1830-talet kan vi se på en målning av Carl Johan Fahlcrantz.
I tornet hänger idag en stor klocka, skänkt till Andrarums kyrka av Christina Piper 1750, och gjuten av Andreas Wetterholtz i Malmö. den mindre klockan är gjuten 1868.
Det fanns en tid en annan liten klocka, men när de båda klockorna ringde samtidigt lät det illa, och den lilla klockan byttes ut mot en större klocka som hängde i en klockstapel på Alunbruket.
En liten klockan från 1570-talet som tidigare hängde i klockstapeln finns numera i en stapel intill jägmästarebostaden vid Christinehofs slott.
Redan i början av 1700-talet byggde man ut kyrkan med ett långhus åt norr, den så kallade Verkakyrkan. Och mindre än 70 år senare var det dags för nästa ombyggnad.
På kyrkans norra gavel står invid årtalet 1767 initialerna C.F.P. och U.C.M. som står för Carl Fredrik Piper och Ulrika Charlotta Mörner. Carl Fredrik var son till Christina Piper som räknas som den skånska byggnadshistoriens viktigaste byggare, och som lät uppföra flera gods och grundade flera fideikommiss.
Av de åtta barn hon födde var sju flickor. Carl Fredrik Piper som följaktligen var hennes ende son, lånade pengar åt församlingen så man kunde bygga ut kyrkan. Som tack för detta fick ätten Piper lov att inreda två gravvalv under kyrkan. Gången dit gick från vapenhuset i söder och i dessa gravvalv finns ett flertal kistor.
Grevinnan Christina Piper på Christinehofs slott var patronus och ägare av Alunbruket, och hon hade redan år 1742 på egen bekostnad låtit flytta ut koret åt öster samt uppföra ett nytt altare, skapat av barockmästaren John Jerling.
Han är bland annat känd för utsmyckningen av altarverket i Sankta Maria kyrka i Ystad 1768.
I samband med utbyggnaden av kyrkan åt norr flyttades detta altare, och står nu i det nuvarande huvudkoret i söder. Christina Piper skänkte 1742 även den nuvarande predikstolen som är utförd av samma mästare.
Dopfunten är av både okänd ålder såväl som stenart, men det finns likhet med utformningen av medeltida dopfuntar som finns i bland annat Långaröd, Skepparslöv och Vittskövle. 1742 ska Christian Piper ha skänkt en dopfunt av trä till kyrkan, sannolikt utformad av Johan Jerling, i samma stil som altaruppsatsen och predikstolen.
En läktare som var avsedd för den grevliga familjen uppfördes åt väster men byttes ut mot den nuvarande år 1862.
När man 1930 genomförde en omfattande restaurering av kyrkan frilade man bland annat takmålningarna i absiden föreställande evangelisterna Lukas med oxen och Johannes med örnen. Det är målningar som är utförda på 1480-talet av den så kallade Everlövsmästaren. I absiden finner vi också målningar föreställande Yttersta domen med delar av Sankt Per och de saliga människorna stående vid himmelrikets portar. Vid konservering av kalkmålningarna noterades en skymt av glasögon på Lukas, något som förekommer på flera av Everlövsmästarens medeltidsmålningar.
En senare kalkmålning från 1619 finns på absidens norra sida, och utgörs av ett Series Pastorum, en prästlängd, från 1517 till 1619.
Triumfkrucifixet som hänger i det medeltida korets södra vägg dateras till 1600-talet.
Ett par snidade soffor i ek med dekor föreställande slingrande drakar är signerade Anton Palmqvist år 1935.
På läktaren i Verkakyrkan mot norr står kyrkans orgel tillverkad 1879 av Salomon Molander i Göteborg, men renoverade 1999 av Mårtenssons i Lund. Orgelfasaden ritades på 1870-talet av arkitekt Otto August Mankell.
På 1100-talet hade kyrkan inget torn utan klockan var upphängd i en fristående klockstapel.
Det nuvarande tornet är byggt 1830, och ersatte ett tidigare torn som aldrig kom till användning, eftersom detta första torn rasade när man skulle hänga upp den stora kyrkklockan.
Det nuvarande tornet har dock ändrat utformning, Hur det såg ut i mitten av 1830-talet kan vi se på en målning av Carl Johan Fahlcrantz.
I tornet hänger idag en stor klocka, skänkt till Andrarums kyrka av Christina Piper 1750, och gjuten av Andreas Wetterholtz i Malmö. den mindre klockan är gjuten 1868.
Det fanns en tid en annan liten klocka, men när de båda klockorna ringde samtidigt lät det illa, och den lilla klockan byttes ut mot en större klocka som hängde i en klockstapel på Alunbruket.
En liten klockan från 1570-talet som tidigare hängde i klockstapeln finns numera i en stapel intill jägmästarebostaden vid Christinehofs slott.
Redan i början av 1700-talet byggde man ut kyrkan med ett långhus åt norr, den så kallade Verkakyrkan. Och mindre än 70 år senare var det dags för nästa ombyggnad.
På kyrkans norra gavel står invid årtalet 1767 initialerna C.F.P. och U.C.M. som står för Carl Fredrik Piper och Ulrika Charlotta Mörner. Carl Fredrik var son till Christina Piper som räknas som den skånska byggnadshistoriens viktigaste byggare, och som lät uppföra flera gods och grundade flera fideikommiss.
Av de åtta barn hon födde var sju flickor. Carl Fredrik Piper som följaktligen var hennes ende son, lånade pengar åt församlingen så man kunde bygga ut kyrkan. Som tack för detta fick ätten Piper lov att inreda två gravvalv under kyrkan. Gången dit gick från vapenhuset i söder och i dessa gravvalv finns ett flertal kistor.
Grevinnan Christina Piper på Christinehofs slott var patronus och ägare av Alunbruket, och hon hade redan år 1742 på egen bekostnad låtit flytta ut koret åt öster samt uppföra ett nytt altare, skapat av barockmästaren John Jerling.
Han är bland annat känd för utsmyckningen av altarverket i Sankta Maria kyrka i Ystad 1768.
I samband med utbyggnaden av kyrkan åt norr flyttades detta altare, och står nu i det nuvarande huvudkoret i söder. Christina Piper skänkte 1742 även den nuvarande predikstolen som är utförd av samma mästare.
Dopfunten är av både okänd ålder såväl som stenart, men det finns likhet med utformningen av medeltida dopfuntar som finns i bland annat Långaröd, Skepparslöv och Vittskövle. 1742 ska Christian Piper ha skänkt en dopfunt av trä till kyrkan, sannolikt utformad av Johan Jerling, i samma stil som altaruppsatsen och predikstolen.
En läktare som var avsedd för den grevliga familjen uppfördes åt väster men byttes ut mot den nuvarande år 1862.
När man 1930 genomförde en omfattande restaurering av kyrkan frilade man bland annat takmålningarna i absiden föreställande evangelisterna Lukas med oxen och Johannes med örnen. Det är målningar som är utförda på 1480-talet av den så kallade Everlövsmästaren. I absiden finner vi också målningar föreställande Yttersta domen med delar av Sankt Per och de saliga människorna stående vid himmelrikets portar. Vid konservering av kalkmålningarna noterades en skymt av glasögon på Lukas, något som förekommer på flera av Everlövsmästarens medeltidsmålningar.
En senare kalkmålning från 1619 finns på absidens norra sida, och utgörs av ett Series Pastorum, en prästlängd, från 1517 till 1619.
Triumfkrucifixet som hänger i det medeltida korets södra vägg dateras till 1600-talet.
Ett par snidade soffor i ek med dekor föreställande slingrande drakar är signerade Anton Palmqvist år 1935.
På läktaren i Verkakyrkan mot norr står kyrkans orgel tillverkad 1879 av Salomon Molander i Göteborg, men renoverade 1999 av Mårtenssons i Lund. Orgelfasaden ritades på 1870-talet av arkitekt Otto August Mankell.
