kyrkor i Lunds stift
guider producerade av Kyrkoguiden

lista / karta Ronneby kommun

kyrkor
Lunds stift
lista

Heliga Kors kyrka Ronneby

Heliga kors kyrka i Ronneby började byggdes redan på 1100-talet och har kvar sin romanska sydportal av granit, som troligen är huggen av jylländska stenarbetare. Det är för övrigt den enda medeltida byggnaden som finns kvar i Ronneby.

Under senare delen av 1300-talet förändrades kyrkan och man slog då bland annat ribbvalv i hela kyrkan.

Det ståtliga tegeltornet byggdes på 1400- talet, och tornet har haft en balkong eller en predikstol på sydsidan som var vänd ut mot kyrkogården. Kanske läste man därifrån upp olika kungörelser för stadsbor som samlats på kyrkogården.

En rest av de medeltida kalkmålningar som ursprungligen prydde kyrkan finns kvar i norra korsarmen, i form av en bild föreställande Petrus som påve. Petrus tycks sitta på något slags tron och håller i ena handen en bok, i den andra en jättelik nyckel. På huvudet bär han en treringad tiara. Målningen är från slutet av 1400-talet, liksom Sankt Görans strid med draken under fönstret på samma vägg.

De flesta målningarna i kyrkan är dock från 1580-talet, och är de finaste och mest omfattande från sin tid i hela södra Sverige. På korets södra vägg finns en dödsdans avbildad, och i taket mot öster syns en människogestalt som fastnat i ett garn. Budskapet är att döden dansar med oss, och när döden bjuder upp kan ingen säga nej.

I kyrkan finns en dörr med huggmärken, som enligt traditionen uppstod vid det svenska angreppet mot staden söndagen den 4 september 1564. Hela stadens befolkning mejades ned, även de Ronnebybor som hade sökt skydd i kyrkan. Cirka två tusen människor mördades, och det berättas att ”Vattnet i älven var rött som blod utav de döda kroppar”. Hela staden brändes sedan ner, men kyrkan lämnades utplundrad.

Genom två kungliga brev tog Fredrik II ekonomiskt ansvar för att återuppbyggnaden efter Ronneby blodbad.
På framträdande plats har han låtit måla det danska riksvapnet, tillsammans med Mecklenburg-Schwerins vapen, som var vapnet för den dansk-norske kungen Fredrik II och hans drottning Sofia.

Triumfkrucifixet är daterad till slutet av 1400-talet, och hade fram till år 1842 haft sin plats i triumfbågen till koret.
Krucifixet är den enda av kyrkans inventarier som är från medeltiden, eftersom korset ratades då kyrkan plundrades under Nordiska sjuårskriget.
Särskilt stort värde satte man inte heller senare på triumfkrucifixet. I en förteckning av i ”Ronneby kyrka befintliga Antiquiteter och Minnesmärken” från 1830 framhålls utan omskrivningar eller synbar vördnad för symbolvärde och ålder att det ”... borde för dess rysliga utseende nedtagas”. Så skedde också i mitten av 1800-talet och först 1911 sattes det åter upp, då på sin nuvarande plats.
Nedtill ser vi ett runt så kallat konsekrationskors, det vill säga ett kors som målades i samband med att kyrkan invigdes.

I vart och ett av södra korsarmens hörn vilar valvribborna på skulpterade figurer. Bilden i sydöstra hörnet föreställer ett ansikte, som är mer noggrant utmejslat än de andra. Det kronprydda ansiktet kan föreställa en ung skägglös man, kanske den Svenske kungen Magnus Eriksson, som år 1332 för en tid övertog makten i Skåneland, just när kyrkan höll på att byggas. Det finns också en teori om att ansiktet kan föreställa unionsdrottningen Margareta.

Den snidade inredningen i Heliga Kors kyrka i Ronneby berättar om de danska borgarnas rikedomar och hör också till det yppersta i sitt slag. Det gäller både altaruppsatsen och predikstolen som är från tiden strax innan Blekinge blev svenskt.

De båda målade fönstren i korets södra vägg är av sent datum, 1955, och är skapade av Halmstadgruppens Erik Olsson. Förutom olika händelser ur Jesu liv, hans död och uppståndelse, framställs i de båda fönstren såväl Heliga Kors Kyrka som personer som haft betydelse för den lokala historien i skilda tider. Där är biskop Egino i Dalby, som kristnade Blekinge på 1000-talet avbildad, liksom den martyrförklarade danske kungen Sankt Knut. Och på det västra fönstret ser vi Sankt Erik samt ärkebiskop Haquin Spegel, som föddes i Ronneby 1645.

Bland de många epitafier som finns i kyrkan är ett över borgmästare Herman Schlüter med familj. Den sattes upp efter hustrun Catharinas död 1636. På det nedre fältet ser vi förutom makarna även sönerna Herman, Henrik, Johan och Elias samt dottern Margaretha. Hon var liksom brodern Herman avlidna när tavla kom till och har därför små röda kors i sina händer.

Utlagda i kyrkans gångar eller uppresta längs väggarna i koret och Södra vapenhuset finns närmare sextio gravstenar.
Från medeltid fram till år 1811 lät de mest prominenta stads- och sockenborna begrava sig i inköpta gravplatser i kyrkan, och hela ytan under kyrkgolvet upptas av mer än femtio gravar och gravkamrar. Den äldsta gravstenen ligger som skiva på högaltaret och tillhör Jens Holebeke, en krigsman som dog sex dagar efter pingst 1354.
En annan sten i södra korsarmens gång berättar att: ”denne sten tilhörer Jöns Brommeson i Ettnro anno 1704”. Detta är ett av ganska få exempel på en bonde med gravplats inne i kyrkan, där annars borgare och präster dominerar.