Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Svedala kommun
Lemmeströ kyrkoruin
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Lemmeströ kyrkoruin
Enligt en kyrkobeskrivning från 1600-talet ska kyrkan ha varit helgad åt Jungfru Maria och kallades för ”Vår Frus kyrka”. I dag kvarstår endast en ruin av den medeltida kyrkan.
Den första kyrkan i Lemmeströ var en träkyrka, och runt år 1200 byggde man den medeltida tegelkyrkan runt den befintligt träkyrkan. Något senare tillkom ett västtorn, och det är resterna av detta och ett vapenhuset som finns kvar på platsen.
Kyrkan hade ursprungligen två ingångar, männens bredare ingång i södra långhusmuren och kvinnornas smalare mittemot i den norra långhusmuren. På 1400-talet fick kyrkan valv, som var smyckade med kalkmålningar.
År 1565 blev Lemmeströ huvudkyrka för de båda församlingarna i Lemmeströ och Börringe socken.
Och patronatsrätten till de båda socknarna innehades ända in på 1600-talet av Börringe kloster.
Under 1600- och 1700-talen var Lemmeströ kyrka i mycket dåligt skick. När man sedan slog samman de båda socknarna till en enda under namnet Gustavs socken, började man rasera de två kyrkorna och uppföra en ny.
När rivningsarbetena skulle påbörjas av Lemmeströ kyrka väckte detta så stor förbittring i socknen att militär fick kallas in för att arbetet skulle kunna fortskrida.
Vid en arkeologisk utgrävning på 1970-talet fann man i västra delen av långhuset sex gravar som låg under de äldsta lagren till tegelkyrkan och som alltså måste ha tillhört träkyrkan.
Vid utgrävningen påträffades också fundament till sidoaltarna i den östra delen av långhuset. Av kyrkans huvudaltare i koret påträffades dock inget fundament, men ett gammalt dokument berättar att ett sådant funnits: ”Inne i kyrkan är ett gammalt altare, där uppå, i stället för en tavla, är satt ett förgyllt beläte i en cardinals …. fäst i muren med järnspik”.
Det altare som finns i östra delen av kyrkoruinen har tillkommit på senare tid, och är uppfört av stenmaterial från ruinen.
I kyrkans bevarade födelse- och dödsbok står antecknat att det funnits ”norr i koret ett murat döpeställe med ett gammalt djupt kopparfat”. Denna medeltida dopfunt som beskrivs finns numera bevarad i Börringe nya kyrkas tornrum.
Den första kyrkan i Lemmeströ var en träkyrka, och runt år 1200 byggde man den medeltida tegelkyrkan runt den befintligt träkyrkan. Något senare tillkom ett västtorn, och det är resterna av detta och ett vapenhuset som finns kvar på platsen.
Kyrkan hade ursprungligen två ingångar, männens bredare ingång i södra långhusmuren och kvinnornas smalare mittemot i den norra långhusmuren. På 1400-talet fick kyrkan valv, som var smyckade med kalkmålningar.
År 1565 blev Lemmeströ huvudkyrka för de båda församlingarna i Lemmeströ och Börringe socken.
Och patronatsrätten till de båda socknarna innehades ända in på 1600-talet av Börringe kloster.
Under 1600- och 1700-talen var Lemmeströ kyrka i mycket dåligt skick. När man sedan slog samman de båda socknarna till en enda under namnet Gustavs socken, började man rasera de två kyrkorna och uppföra en ny.
När rivningsarbetena skulle påbörjas av Lemmeströ kyrka väckte detta så stor förbittring i socknen att militär fick kallas in för att arbetet skulle kunna fortskrida.
Vid en arkeologisk utgrävning på 1970-talet fann man i västra delen av långhuset sex gravar som låg under de äldsta lagren till tegelkyrkan och som alltså måste ha tillhört träkyrkan.
Vid utgrävningen påträffades också fundament till sidoaltarna i den östra delen av långhuset. Av kyrkans huvudaltare i koret påträffades dock inget fundament, men ett gammalt dokument berättar att ett sådant funnits: ”Inne i kyrkan är ett gammalt altare, där uppå, i stället för en tavla, är satt ett förgyllt beläte i en cardinals …. fäst i muren med järnspik”.
Det altare som finns i östra delen av kyrkoruinen har tillkommit på senare tid, och är uppfört av stenmaterial från ruinen.
I kyrkans bevarade födelse- och dödsbok står antecknat att det funnits ”norr i koret ett murat döpeställe med ett gammalt djupt kopparfat”. Denna medeltida dopfunt som beskrivs finns numera bevarad i Börringe nya kyrkas tornrum.