Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Klippans kommun
Herrevadsklosters kapell
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Herrevadsklosters kapell
När Herrevads kloster grundades i mitten av 1100-talet var det de första cistercienserklostret i Danmark. Cistersienerordern var en gren av benediktinerorden och fick sitt namn efter klostret Citeaux, som på latin heter Cistercium, i södra Frankrike.
Troligen bildades klostret här på initiativ av ärkebiskop Eskil i Lund, som under sin studietid i Tyskland blev svårt sjuk.
Enligt en legend mötte han då i en dröm Jungfru Maria och lovade henne fem skärpor säd om han tillfrisknade. Han blev frisk och fick rådet att skänka fem kloster. Med tiden blev Eskil ärkebiskop i ett ärkestift som omfattade hela Skandinavien, och han glömde inte sitt löfte att grunda fem kloster.
Eftersom han var nära vän till Bernard av Clairvaux vände han sig till honom för att få hjälp.
De första munkarna i Herrevad - abboten Robert tillsammans med 12 munkar och 9 lekmän - kom från moderklostret i Frankrike. Eskil ska själv ha donerat marken och han bekostade också uppförandet. Herrevads kloster blev snabbt ett av Danmarks rikaste med ett godskomplex på som mest cirka 400 gårdar, och det var också efter Dalby, det största klostret i Skåne.
Det som idag är kapellet är en liten rest av vad som var den nedre delen av en flygel på den 53 meter långa klosterkyrkan, som på 1100-talet fungerade som sakristia och bibliotek. Ovan på sakristian fanns antagligen kapitelsalen som var täckt av 9 valv. I början av 1200-talet ödelades klostret genom brand, men byggdes snabbt upp igen. Klostret var sedan i bruk under nästan 4 århundrade. 1513 byggde man till exempel ett nytt kor för munkarna och året efter byggdes även ett kor till lekbröderna, båda tillägnade den heliga jungfrun. På 1530-talet skänkte den dåvarande abboten Niels ett orgelverk till kyrkan.
Det var hit till Herrevad som den danske konungen Christian III samlade till möte med representanterna för den katolska kyrkan i Skåne, och här proklamerades de ändringar som konungen planerade för den nya protestantiska kyrkan.
Abboten Lavris fick dock lov att stanna kvar på klostret, men nu som kronogodsförvaltare.
När Herrevadskloster drogs in till danska kronan vid reformationen kom klostret tillsammans med alla sina gårdar att bilda ett eget län, och Herrevadskloster blev dansk kungsgård.
Efter reformationen ägdes slottet av Tyko Brahes släkting Sten Brahe. Det var en stjärnklar natt när Tyko Brahe en gång var på besök och befann sig på borggården som han såg en exploderande stjärna. Om denna upptäckt, hans
”Stella Nova” skrev han en liten vetenskaplig bok. Och det var alltså här på borggården som en av våra stora vetenskapsmän inledde sin astronomiska bana året 1572.
Vid slutet av 1600-talet revs klosterbyggnaderna på order av kung Karl XI, och stenen ska ha använts vid bland annat uppförandet av Caroli kyrka i Malmö.
I början av 1800-talet revs resterna efter de gamla klosterbyggnaderna och dagens byggnad som kallas Borgen uppfördes, använd fram till början av 1900-talet av Skånska husarregementet.
År 1902 kom här att vara vad vi idag skulle kalla stuteri, som försåg svenska armen med unghästar, och 1958 inrättades här krigsflygskola under F5 i Ljungbyhed.
På 1980-talet grävdes klosterkyrkan ut, och kapellet i den lilla kvarvarande delen av tidigare stora kosteranläggningen invigdes 1963 av Lunds stifts biskop Martin Lindström
Klosterkyrkan har på båda sidor om koret haft ett kapell. Det som i dag är altare i kapellet var tidigare altare i det södra kapellet.
Herrevadsklosters kapell är populärt för vigslar, mindre bröllop och barndop.
Den 12 oktober varje år firas också cisterciensmunkarnas ankomst år 1144 med en enkel ceremoni.
Troligen bildades klostret här på initiativ av ärkebiskop Eskil i Lund, som under sin studietid i Tyskland blev svårt sjuk.
Enligt en legend mötte han då i en dröm Jungfru Maria och lovade henne fem skärpor säd om han tillfrisknade. Han blev frisk och fick rådet att skänka fem kloster. Med tiden blev Eskil ärkebiskop i ett ärkestift som omfattade hela Skandinavien, och han glömde inte sitt löfte att grunda fem kloster.
Eftersom han var nära vän till Bernard av Clairvaux vände han sig till honom för att få hjälp.
De första munkarna i Herrevad - abboten Robert tillsammans med 12 munkar och 9 lekmän - kom från moderklostret i Frankrike. Eskil ska själv ha donerat marken och han bekostade också uppförandet. Herrevads kloster blev snabbt ett av Danmarks rikaste med ett godskomplex på som mest cirka 400 gårdar, och det var också efter Dalby, det största klostret i Skåne.
Det som idag är kapellet är en liten rest av vad som var den nedre delen av en flygel på den 53 meter långa klosterkyrkan, som på 1100-talet fungerade som sakristia och bibliotek. Ovan på sakristian fanns antagligen kapitelsalen som var täckt av 9 valv. I början av 1200-talet ödelades klostret genom brand, men byggdes snabbt upp igen. Klostret var sedan i bruk under nästan 4 århundrade. 1513 byggde man till exempel ett nytt kor för munkarna och året efter byggdes även ett kor till lekbröderna, båda tillägnade den heliga jungfrun. På 1530-talet skänkte den dåvarande abboten Niels ett orgelverk till kyrkan.
Det var hit till Herrevad som den danske konungen Christian III samlade till möte med representanterna för den katolska kyrkan i Skåne, och här proklamerades de ändringar som konungen planerade för den nya protestantiska kyrkan.
Abboten Lavris fick dock lov att stanna kvar på klostret, men nu som kronogodsförvaltare.
När Herrevadskloster drogs in till danska kronan vid reformationen kom klostret tillsammans med alla sina gårdar att bilda ett eget län, och Herrevadskloster blev dansk kungsgård.
Efter reformationen ägdes slottet av Tyko Brahes släkting Sten Brahe. Det var en stjärnklar natt när Tyko Brahe en gång var på besök och befann sig på borggården som han såg en exploderande stjärna. Om denna upptäckt, hans
”Stella Nova” skrev han en liten vetenskaplig bok. Och det var alltså här på borggården som en av våra stora vetenskapsmän inledde sin astronomiska bana året 1572.
Vid slutet av 1600-talet revs klosterbyggnaderna på order av kung Karl XI, och stenen ska ha använts vid bland annat uppförandet av Caroli kyrka i Malmö.
I början av 1800-talet revs resterna efter de gamla klosterbyggnaderna och dagens byggnad som kallas Borgen uppfördes, använd fram till början av 1900-talet av Skånska husarregementet.
År 1902 kom här att vara vad vi idag skulle kalla stuteri, som försåg svenska armen med unghästar, och 1958 inrättades här krigsflygskola under F5 i Ljungbyhed.
På 1980-talet grävdes klosterkyrkan ut, och kapellet i den lilla kvarvarande delen av tidigare stora kosteranläggningen invigdes 1963 av Lunds stifts biskop Martin Lindström
Klosterkyrkan har på båda sidor om koret haft ett kapell. Det som i dag är altare i kapellet var tidigare altare i det södra kapellet.
Herrevadsklosters kapell är populärt för vigslar, mindre bröllop och barndop.
Den 12 oktober varje år firas också cisterciensmunkarnas ankomst år 1144 med en enkel ceremoni.
