Berättelser om kyrkor i Lunds stift
lista / karta Kristianstads kommun
Träne kyrka
Berättelser om kyrkor
i Lunds stift
lista
Träne kyrka
Träne kyrka byggdes i slutet på 1100-talet eller i början av 1200-talet, och bestod då av gråsten med rappade och vita väggar i typisk romansk stil. Från början hade kyrkan plant innertak av trä, men på 1400-talet slogs kryssvalven. Kyrktornet tillkom lite senare under medeltiden, och med sitt höga läge anges att Träne kyrka en gång i tiden var ett sjömärke som vägledde de sjöfarande långt ute i Hanöbukten, och det sägs att ett särskilt anslag utgick för att hålla kyrkan skinande vit.
Predikstolen har med hjälp av vapensköldar för släkterna Urup och Kaas över predikstolsdörren daterats till 1637. Vilket är något förvirrande, för vid det laget hade nämligen släkten Ulfeldt tillträtt Ovesholm. Troligen är predikstolen som är ett utsökt vackert renässansarbete äldre än så.
På predikstolsdörrens spegel finns en Kristusbild. Han håller höger hand lyft till välsignelse, i den vänstra håller han en jordglob med korset.
Träne kyrka har kallats ett minnestempel för herremän. Koret i kyrkan domineras av gravstenar i svart och guld med vackert huggna reliefbilderna som i naturlig storlek återger Ove Urup, herre till Ovesholm och död 1622, hans maka Kirsten Kaas och sönerna Björn och Axel.
Under koret i kyrkan finns ett gravkor där några av ägarna till godset Ovesholm har fått sina sista vilorum.
De flesta av de senare ägarna till godset vilar dock på kyrkogården. Bland dem Carl Adam Wrangel af Adinal död 1829, en av rikets herrar, landshövding i Kristianstad och en av landets största jordägare. Han ägde bland annat även Sperlingsholm och Araslöv. Dennes son och ende arvtagare Henning Gustaf Wrangel död 1833, brukar omtalas som den siste riddaren, en färgstark herre som älskade pompa och ståt och som helst åkte efter sexspann och gjorde sig "känd genom sina kärleksäfventyr, sitt häftiga lynne och sina dueller”.
Här vilar också den liberala riksdagsmannen Raoul Hamilton död 1931, storgodsägaren som var "den varmaste förespråkare för bättre villkor för småfolket.”
Vi återvände in i kyrkan. Det ståtliga additionsaltaret har konstexpertisen velat göra yngre än vad som anges. Det bär årtalet 1551 men det stämmer inte med stilen. 1590-talet är en troligare datering och sannolikt har även predikstolen tillkommit vid den tiden. När kyrkan restaurerades i mitten av 1940-talet tog man bort målningarna i de tre rundbågsfälten i mittpartiet av altaruppsatsen. Man fann då under dem de ursprungliga målningarna. Mittfältet har nattvardens instiftelseord med texten formad som en nattvardskalk. Fältet till vänster återger korsfästelsen och till höger uppståndelsen.
Dopfunten är från senare delen av 1100-talet, och liknar den som finns i Tjörnarps kyrka här i Skåne.
Kyrkans förgyllda nattvardskalk är från 1620, och på vardera sida om ett fastnitat krucifix finns en knäböjande man och kvinna. Skålen blev omgjord 1778, vilket anges på kalken.
Kyrkan har två klockor. Den lilla är från år 1620, medan Skåne var danskt. Den har gjutits i Helsingör. Storklockan bär årtalet 1836.
I januari 2003 rökskadades kyrkan i en brand. Branden orsakades av ett elfel och lyckligtvis kunde den släckas snabbt.
Predikstolen har med hjälp av vapensköldar för släkterna Urup och Kaas över predikstolsdörren daterats till 1637. Vilket är något förvirrande, för vid det laget hade nämligen släkten Ulfeldt tillträtt Ovesholm. Troligen är predikstolen som är ett utsökt vackert renässansarbete äldre än så.
På predikstolsdörrens spegel finns en Kristusbild. Han håller höger hand lyft till välsignelse, i den vänstra håller han en jordglob med korset.
Träne kyrka har kallats ett minnestempel för herremän. Koret i kyrkan domineras av gravstenar i svart och guld med vackert huggna reliefbilderna som i naturlig storlek återger Ove Urup, herre till Ovesholm och död 1622, hans maka Kirsten Kaas och sönerna Björn och Axel.
Under koret i kyrkan finns ett gravkor där några av ägarna till godset Ovesholm har fått sina sista vilorum.
De flesta av de senare ägarna till godset vilar dock på kyrkogården. Bland dem Carl Adam Wrangel af Adinal död 1829, en av rikets herrar, landshövding i Kristianstad och en av landets största jordägare. Han ägde bland annat även Sperlingsholm och Araslöv. Dennes son och ende arvtagare Henning Gustaf Wrangel död 1833, brukar omtalas som den siste riddaren, en färgstark herre som älskade pompa och ståt och som helst åkte efter sexspann och gjorde sig "känd genom sina kärleksäfventyr, sitt häftiga lynne och sina dueller”.
Här vilar också den liberala riksdagsmannen Raoul Hamilton död 1931, storgodsägaren som var "den varmaste förespråkare för bättre villkor för småfolket.”
Vi återvände in i kyrkan. Det ståtliga additionsaltaret har konstexpertisen velat göra yngre än vad som anges. Det bär årtalet 1551 men det stämmer inte med stilen. 1590-talet är en troligare datering och sannolikt har även predikstolen tillkommit vid den tiden. När kyrkan restaurerades i mitten av 1940-talet tog man bort målningarna i de tre rundbågsfälten i mittpartiet av altaruppsatsen. Man fann då under dem de ursprungliga målningarna. Mittfältet har nattvardens instiftelseord med texten formad som en nattvardskalk. Fältet till vänster återger korsfästelsen och till höger uppståndelsen.
Dopfunten är från senare delen av 1100-talet, och liknar den som finns i Tjörnarps kyrka här i Skåne.
Kyrkans förgyllda nattvardskalk är från 1620, och på vardera sida om ett fastnitat krucifix finns en knäböjande man och kvinna. Skålen blev omgjord 1778, vilket anges på kalken.
Kyrkan har två klockor. Den lilla är från år 1620, medan Skåne var danskt. Den har gjutits i Helsingör. Storklockan bär årtalet 1836.
I januari 2003 rökskadades kyrkan i en brand. Branden orsakades av ett elfel och lyckligtvis kunde den släckas snabbt.
